Dag: 6 april 2015

Solen lyser ikväll
på skapelsens krona
Där inga skynken
täckt för

Men där mörkret
tillåtits
ta ljusets
plats

Råder armod
och förtvivlan

Mörkret kan sluka
ljuset

Kan ljuset släcka
mörkret?

Resan påbörjades
för många
långa år sedan

Vart skulle resan gå?
Vilket mål skulle nås?

Inget mål,
ingen riktning
men vilja ändå

Mot mittpunkten
ska resan gå

Med frejdigt Mod
och förundran
i syn

Betraktades världen
på färden

Målet
är inget
att nå

En liten justering av båten
Fast förankrad
hade den ändå glidit
lite till sjöss
Varje morgon

Under långa perioder
behövdes ingen justering
Båten låg så bra kvar
där den ankrats
kvällen innan

Så kom tiden
när det blev vanligare
att det behövdes justeras
Varje morgon

En lång tid förflöt
Allt blev en vana
En liten justering
Varje morgon

Det tog därför en tid
att förstå att justeringarna
numera var mycket större
än förr
och mycket vanligare

En dag var man tvungen
att justera båten
Varje morgon
med många meter

Det var vid den tidpunkten
som landet började
kännas obekant
och se obekant
Ut

Det började också bli svårt
att kasta ankar
Det var som om själva marken
spottade upp ankaret
och sa
Inte dig nu
Inte dig mer

Dagarna går
och landet går
Som ett tidvatten
flyter landet
fram och åter

Förankrad som
i alla tider
står du fast
Men marken du ankrar vid
Rör Sig

Allt fler saker
synes obekanta
Inte Som Förr
Inte För Dig

Landet fjärmar sig
sakta
och ändrar skepnad

Sjön
har blivit
Hav
och ändligt stort

Havet är så lugnt idag
och så stort
och så djupt

Havets stormar
är ännu
avlägset borta

Där syns annat land
i fjärran
Och ditt gamla land
ser så sorgset ut