Morfin Olsson sitter
på parkbänken
Hans kropp
är så tung idag,
Nyss var
kraften
från bottenlös
källa
Lövet
faller
sakta
från
eken
Långsamt
det faller
mot marken
ner
Morfin Olsson sitter
på parkbänken
Hans kropp
är så tung idag,
Nyss var
kraften
från bottenlös
källa
Lövet
faller
sakta
från
eken
Långsamt
det faller
mot marken
ner
I den gamla
syrenbersån
Strålar solen
vackert
från middagshöjd
Humlorna surrar
och vinden
susar så lätt
Gräset tränger fram
mellan plattor,
och bänkar
och bord,
står
harmoniskt
på sin plats
Våren
blev sommar,
som snart
blir höst
Oändlig är
sommaren
innan
allt
är förbi