Ljuset strilar
in mellan
plankorna
i golvet.
Skenet från
underjorden,
som vita skivor
i mörkret.
Ljuset strilar
in mellan
plankorna
i golvet.
Skenet från
underjorden,
som vita skivor
i mörkret.
Modernitetens grå massa,
övermålad av färger,
som inte finns.
Friheten som lockar,
men stänger in,
bakom en kuliss.
När ner blir upp,
och gravitationen
slutar fungera,
Bakom vakna ögon
sover de alla,
tills tiden är inne.
Orden kom,
bara så där,
flygande
på en vind.
En vind
av värme
och osynlig
kraft.
En bärvåg
av metafysik
som började
beröra alla.
Som om någon
bara knäppt
med fingrarna
var plötsligt
allt på allas
läppar.
Ingen kunde
komma undan
insikterna,
fjällen hade fallit
från allas ögon.
En smärtsam
insikt,
i förnekelse
alla levt.
Men nu
var sanningen
obarmhärtigt
uppenbarad.
Livet
var bättre förr,
tyckte många,
när lögnen gjorde
allt så enkelt.