En liten kanariefågel

En liten kanariefågel
låg på min förstutrapp.

Med vilt bultande hjärta,
kippande efter andan.

En morgon i maj
då solen lyste bakom moln.

Som genom dimmor
skingrades bilderna av min bro.

En fågel sitter så,
i mitt kök.

Viskar och berättar
genom sin näbb.

Jag har något
att berätta för dig.

Säger den till mig,
som en gammal vän.

Men jag kan inte förstå
vad den säger till mig.

Tunga ben

Morfin Olssons ben
värker i kylan.

Tunga och trötta
släpar dom fram
en gammal man.

Den gamla skrynkliga
trench coaten
är smutsig och fläckig.

Vart bär det hän?
Var är du på väg?

Flaskan vilar tryggt
i ena rockfickan.

För gammal för allt.
För ung för att dö.

Morfin Olsson
är bara så trött.