Jag skulle vilja gråta,
tänker Morfin Olsson.
Kinderna är ledsna,
och ögonen tåras.
Men, alla tårar,
har torkat ut.
Allt slit, allt släp,
så förgängligt.
Ingen gång, och aldrig,
har det räckt till.
När alla tårar
har torkat ut.
Jag som var så bra,
tänker Morfin Olsson.
Jag som var så bäst,
varför syntes aldrig mitt?
Och alla tårar,
har torkat ut.
Som en världsmästare,
har jag farit fram.
Som en stjärna,
har jag strävat på.
Nu, alla tårar
har torkat ut.
Alla matcher jag vann,
där jag var bäst.
Men aldrig, och ingen gång,
såg någon mitt liv.
Alla tårar
har torkat ut.
På sidan av vägen,
där alla andra forsar fram.
På sidan,
där ingen finns.
Alla tårar,
nu torkat ut.