Det som förr
var ett hungrigt
hjärta
Fylls alltmer
av tomhet
och utmattning.
Det som förr
var ett prunkande
träd
Står alltmer
Kalt
i sin ensamhet.
Det som förr
var styrka
och beslutsamhet,
Fylls nu
av vankelmod
och tvivel.
En kort dag
och så
ännu en,
Kedjar
en bro
mot evigheten.